Fotofynd

 

Ljuvliga fynd att göra i fotobiblioteket när värsta monsunregnet skvalar ute. Hade ju någon liten plan på att åka skidor på Mors dag - bara för att det går - men det kom på skam. Och fixandet av trädgårdslandet får allt vänta tills det torkar upp åtminsonte litegrann. Om två veckor kanske det blir bra att så?? Bättre sent än aldrig, menar jag.

På eftermiddagen blir det tömning av farmors rum. Inte mycket till morsdagsfirande här idag alltså. Därför tog jag mig friheten att botanisera bland bilder jag inte kommit mig för att göra något åt. Härligt att drömma sig tillbaka till sköna dagar med allt fokus på att njuta av dagen och umgås med goda vänner. Bara att se bilderna gör att jag kommer in i samma stämning igen - en timmas välbehövlig flykt från dagens verklighet med allt som bara "borde" fixas, helst redan idagt eller absolut senast i morgon....

Livet går vidare

Ny chans på onsdag att bättra på resultatet när det gäller att hålla Visitautbildning. Ska bara hinna läsa på och öva i den omfattning jag känner att jag behöver också. Frågan är när? Det är mycket överallt nu och jag är bevisligen tröttare än jag tror och känner mig. Sov till tio idag, tackade nej till att åka på dans - igen - och fick inget riktigt gjort förrän på eftermiddagen idag. Bedrövligt.

Började denna vecka med att vaka hos svärmor några kvällar innan hon slutligen somnade, lugnt och stilla. 91,5 år. Men det sista året känns som att vi nästan kan räkna bort. Hon blev rätt personlighetsförändrad på slutet. Jag har knappt sett henne le det sista året - hon som alltid skrattade och spred så mycket glädje kring sig. Känns som att jag redan sörjt henne som person. Nu blir det skalet vi begraver. Ungefär.

I torsdags startade vi nya Drömfiskeförening - kul! Men befarar att det kan bli mer jobb än jag räknat med.... Måste tänka ut något smart sätt att delegera där.
Bussresorna snurrar på. Till förra lördagens Kramforsresa med violinkonsert där Gilles Apap medverkade (magnifikt och magiskt!) hade jag knåpat ihop ett eget melodikryss. Kul, men tidskrävande. Lovar - det blir inget nytt till nästa helgs resa. Hinner inte. Alls. Då bär det av till Norge tre dagar. Och två nya resor är under produktion till hösten.....

Motion? Näe. Det blir som dåligt med det. Desenaste veckorna har jag hunnit ut och joggat några kilometer en kväll/vecka. Är otroligt skönt när jag väl kommer iväg, men det är svårt när allt bara ramlar över en - inklusive den massiva tröttheten. Men , det blir väl bättre? Snart.

Sist men inte minst - inbjudan till mitt kalas i mitten av juli har jag inte ens formulerat ännu. Får väl annonsera om det kniper.

Annars - kosläppet kördes idag. Utan annons och fika. Men det var kul ändå.

När man bor som vi gör....

Hämta hem sonen från 9:ornas vårfest kan bli värsta viltsafarin:

En tjäderhöna
Ett gäng renar
Två harar
En trana
Några rådjur
Tre hjortar
och
Fem älgar!!!

Bara björnen som fattas.............

Intensiva dagar

Så har jag varit på mitt första utbildningsuppdrag för Visita.

Det gick väl - sådär….. Fastän jag tyckte jag läst på riktigt rejält var delar som bortblåsta precis när jag skulle tala om dem. Vad lär jag av detta? Kanske inte behöver förbereda mig mer till nästa gång, men definitivt annorlunda….

Min mentor, kollega och förebild i detta är otroligt duktig, kunnig, flexibel och inkännande i vad just ”den här” gruppen behöver. Känns som att jag har ett och annat kvar att lära av henne. Men det gör ju definitivt inte det hela mindre kul, intressant eller utmanande – nejdå definitivt tvärtom! Nu dröjer det två veckor till nästa gång – känns riktigt kul att ta nya tag då!

Kul var det också att besöka C och tjejerna i Karlstad. Vi gick på Lars Lerin utställning – jag som inte är så bevandrad i konstens värld tyckte det var både sevärt och roligt som omväxling. Mysigt att träfffas på deras hemmaplan en gång också.

Överraskande fint var det i Bengtsfors, där kursen hölls. Hotellet låg precis vid vattnet, med egne pool och en utsikt att minnas. Enda smolken i bägaren var att tåget blev två timmar försenat på hemresan och att jag återigen lyckades med konststycket att tappa mobilen i vatten, så den blev full av fukt. Förra gången ”tog den sig” igen efter några dagar. Hoppas på samma tur denna gång, för just nu är den stendöd. Typiskt, när vi ska iväg på bussresa till helgen och alla resenärer ringer om vartannat hela tiden….

På kultursidan - en hel del nytt!

 

Det är ju tur att man har kompisar med koll! Annars hade jag nog missat både Annelie Rydé och  Aspåskörens musikalgala. Fantastiska arrangemang båda två - Annelie har varit en idol sedan ungdomen och jag och kamraten upptäckte snart att vi i princip kunde alla texter utantill... Tänk sedan att få vara så tokfräsch med ett år kvar till 60. De där magiska 56:orna. Jag tror bestämt kompisens analys kan vara rätt - att de fick sin extra energi och spänstighet av de där atomsprängningarna på bikiniatollen ändå.....

Musikalgalan framfördes av idel amatörer - men nog så proffsigt. En helkväll med orgelmusik i kyrkan, trerättersmiddag och det ena sångnumret bättre än det andra. Sketcherna var av mindre pretentiös revykaraktär, men visst skrattade vi! Sedan drog jag till Nälden på dansgala och svängde mina lurviga mest hela natten - när jag inte stod och försökte torka upp, för det var tokvarmt och våldsamt svettigt. Efteråt tog det mest en vecka att vila till normalläge igen efter alla upptåg.

Helgen mellan dessa båda vitaminpiller hade jag förmånen att få vara med om bildandet av Krokoms lokala Riksteaterförening. Hamnade visst på en post som revisorssuppleant ocksså - kändes lagom ambitiöst. Men, framförallt fick vi ta del av Jämtlands Kulturkompanis uppsättning av "Du stackars barn" - en genialisk och humoristisk tolkning av Allan Edwalls ramsor med samma namn. Medryckande, musikaliskt och stundom så underfundigt roligt att jag skrattade så jag fick torka tårarna med fikaservetten. Allt med Allans ande svävande över oss på Hissmofors Folkets Hus, där allt en gång började.

Och - jag hade ju sånär glömt!! I veckan mellan teater och dans uppträdde sonens klass med 9:ans salonger. Sång, trolleri, dans, jojk - otroligt vilka talanger det fanns i hans klass, hade vi ingen aning om! Själv hjälpte han till i disken och skar tårtor och var supernöjd med det. Vi med!! Tack nya musikläraren, duracellkaninen och glädjespridaren Camilla för sponsring, arbete, engagemang och allt du gjort för att över huvud taget göra detta möjligt.

Bästa vårvintern

 

Även om det mesta av vårvintern redan har passerat, känns det aldrig fel att blicka tillbaka lite på årets bästa tid, om du frågar mig.

Under påskveckan passade jag på att vara lite ledig. Som tur var hade vi fått lite mera snö. så föret för både skoter och skidor höll ända från gården. Även om snön ännu idag fortfarande ligger djup bara några kilometer från byn, så blir det ju lätt lite meckigt och krångligt när det inte längre går att åka direkt från gården.

På lördagen efter påsk var det avslutning med alpina klubben. De hade en toppendag i Edsåsdalen, men jag valde en sista skotertur i stället. Meningen var att jag senare skulle ut med jobbarkompisarna på en härlig vårskiddag, men tyvärr slumpade det sig så att vi blev sjuka om vartannat, så det blev inte av. Sedan fanns planer på att ta oss till Åre under avslutningshelgen, men här fanns så mycket att fixa inför sambons fjärde bussresa till Ingermanland, så vi blev hemma. Med facit i hand blev det en ovanligt skidfattig vinter, några fler skoterturer än genomsnittsvintern och ungefär lika mycket utomhusmatlagning som en helt ordinär säsong. Årets nyhet var annars att vi släpade med hunden på flera av utflykterna- till hans stora glädje, även om han tyckte det var lite kallt ibland....

Nu har vi redan Kristi Himmelsfärdsdag och det skulle ha varit härligt med en sista skidtur för säsongen. Men gården är okrattad, fönstren oputsade och massor av jobb ligger och pockar på. Får se hur jag prioriterar. Tackade i vilket fall alldeles precis nej till att följa med på dans i morgon kväll.

4 april - halvvägs till 100!!

 

 

 

Solen sken, skoterföret perfekt, grannarna på plats och tänk att jag har ett eget skumpaträd - lite Pippi i vuxenform, kan tänka. Som hela jag. Av min älskade familj fick jag en Larven! Den absolut bästa kombo man kan tänka sig till någon som jag - skoter och skidor i ett. Kultigt, kul och rätt jobbigt, faktiskt. Senare fortsatte firandet - plötsligt, dagen efter, när jag kom från fjöset i bara understället var de här allihopa. Vi, bara mammorna, ska åka på Copperhill och testa deras Spa. Vilken fin present! Gäller bara att hitta ett datum då alla kan. Några dagar senare kom Guddottern med familj och bjöd på tårta. Av dem fick jag en lika fin present - till hösten blir det en ridtur till fjälls med den mamman!

Dessutom har jag förärats mängder av blommor i alla valörer och färger. Hur fint som helst. 

På det stora hela var det så kul att fylla år att jag på stående fot, med sambons medgivande, bokade in musik och lokal för kalas. Den 10:e juli, närmare bestämt. Grundtanken är enkel: kom som du är och så blir det knytkalas, möjligen med Bondtema. (Välj valfri tolkning av temat). Sedan ska jag "bara" fundera ut hur inbjudan ska gå till - brett eller specifikt? Hur kvällen ska läggas upp - lekar, bus och tok eller bara umgås? Hur köket ska skötas? Men där måste jag nog leja in någon, så jag inte springer benen av mig. Lätt som en plätt och gott om tid? Njae. Men det ska nog gå!!

Vart tog april vägen??

Redan maj och lika fattigt på inläggsfronten som tidigare i år. Kan bero på att jag jobbat järnet med allt som rör buss den senaste månaden och att allt som är kopplat till fritid inte heller direkt stått still. Samtidigt som det varit tryck på jobbet med bl a mässa, praktikant och lite sommarschemaplanering.

Ska försöka summera lite av det jag vill ha sparat i minnesbanken. Inser att utan blogginlägg och almanacksnoteringar är det förflutna ett vitt ark. Inte då det gäller att minnas att det hänt och vad vi gjort, men NÄR?? Helt omöjligt utan dessa noteringar.

Får bli ett gäng inlägg med backspegeln i högsta hugg, alltså.