29 september 2013

Välbehövligt syreintag

Så var kameran hos doktorn igen. Det hade börjat lossna delar ur huset och tydligen mätte inte kameran allt som den skulle längre. Börjar allvarligt fundera på att investera i en ny, men har ju då förstås siktat in mig på en lite bättre. Och den är våldsamt dyr....... Så det får bli en lagning till så länge.

Här på gården har vi fortsatt i vårt höstfixeri. Jag har också jobbat någon timma och framförallt tagit en riktig långpromenad med hunden. Det var så länge sedan att jag minns inte ens när det hände senast. Kollade till ett svampställe, men det hade blivit hygge. Hittade däremot massor med blåbär, men hade ingen hink, så det blev lite mobilfotograferande i stället. Med filtren i Instagram blir ju bilderna rätt kul i alla fall.

Till middag lyckades jag få till en kycklingwok som blev en av de godare vi ätit - men så innehöll den både det sista av mangolden från landet och cashewnötter som vi släpat med ända från Thailand.

27 september 2013

En bror är en bror är en bror

Vi vuxna har ju vetat att det skulle kunna ske. Förr eller senare.
Ändå är det svårt när det väl sker.

Ett barn, eller låt säga ungdom då, skriker i affekt till en annan pojke. Det växlas många hårda och mindre rumsrena ord. Men ingen tar särskilt illa upp. Förrän den förste blandar in den andres bror i diskussionen och skriker -"Du är lika störd som din störda bror". Det är en bror med funktionsnedsättning, en bror med en annorlunda uppsättning kromosomer som åsyftas. Då först blir pojken ledsen.

De andra ungdomarna runt omkring har redan reagerat och agerat, försökt stoppa de hårda orden, men när slutrepliken faller, vet de inte riktigt vad de ska tro, hörde de rätt? Då vänder sig samme pojke till min E och säger: -"Fast du är inte störd även om du är F:s bror." E blir så överraskad att han inte säger något alls. När vi pratar om det senare på kvällen säger han att de alla var överens om att pojken gått över gränsen. Långt över gränsen. Han säger också, att han egentligen inte förstod vad pojken menade. Men att han kan ju inte veta, hur det är. Att ha en bror som inte följer normen. - "Som vi, säger han sedan, som har bröder som går i särskolan. Vi vet ju att det inte är någon skillnad, bara för att de pratar lite annorlunda och inte kan läsa så bra."

Nej, hur ska de kunna förstå, att det inte är någon skillnad? De som aldrig fått möjligheten och privilegiet att verkligen lära känna, att verkligen vara nära, någon med en annorlunda uppsättning kromosomer.

25 september 2013

Kul avbrott

Alltsedan jag var på den där "författarkursen" på försommaren har jag fått en del roliga inbjudningar från det arrangerande studieförbundet. Senast i raden var det till en övning som fått namnet "- Från blogg till jobb".

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas. Jag har inga ambitioner att någonsin tjäna pengar på det jag skriver. Bloggen är jag fullt nöjd med att ha som en internetbaserad, offentlig dagbok och minneshjälp - främst för mig själv, men till viss del även för långväga släktingar och vänner. Sedan måste jag ju genast erkänna att de nya bekantskaper jag stiftat just via bloggen är oerhört berikande, intressanta och roliga att följa. Och sist men inte minst - många är de kommentarer genom vilka ni trogna fem sex läsare uppmuntrat, stöttat, tröstat och glatt mig!! Mitt innerliga TACK till er för detta!

Men nu är det så att på den där sammankomsten ska "Underbara Clara" prata. Inte för att jag följer hennes blogg. Tittat in där någon gång emellanåt har jag förstås, men mitt intresse för hemmafix är ju inte speciellt stort, så , ja - det är lite för mycket av den varan för att jag ska bli fast. Däremot lyssnade jag på hennes Sommarprat ifjol och gillar skarpt hennes lovsång av landsbygden. Liksom att hon vågar vara tvärtemot och faktiskt tjänar pengar på det också. Personen och företagaren Clara intresserar mig med andra ord desto mer än själva bloggen.

Så i morgon smiter jag en stund från pappershögarna på jobbet och går på föreläsning om hur det är att vara professionell bloggare.

Uppdatering: 

Det var jättebra - kan verkligen rekommenderas! Vi var ett 70-tal intresserade åhörare (varav 4 män, vilket vi kan analysera vid ett annat tillfälle). Föredraget där Anna-Karin Nyberg, forskare, universitetslärare och egenföretagare och Clara Lidström bloggerska och entreprenör, kompletterade varandra på ett utomordentligt sätt var såväl informativt, professionellt, intressant som presenterat med glimten i ögat. Jag fick med mig många tänkvärda aspekter jag inte tidigare reflekterat över. Kanske framförallt när det gäller kvinnors entreprenörsskap. Det tackar vi för!

24 september 2013

Tiden går och går

 

Det var då attans vad svårt det var att få till några inlägg nuförtiden. Men så händer det ju något hela tiden också.....

Började helgen med att bjuda in mig själv på middag hos en kompis i sta'n medan jag väntade på äldste sonen som var på discobowling med fritidsgården. Vi har känt varandra sedan sjuan, men trots att vi inte bor längre ifrån varandra blir det alltför sällan som vi ses. Men när vi väl gör det är det en rejäl energiboost och jag känner mig varm och lätt i hjärtat varje gång. Just den här gången hade hon nyss varit "hem", så även jag fick med mig en påse av de godaste ångermanländska äpplen.

I lördags sken solen varmt, så jag tog en sväng för att plocka in det sista (?) i trädgård och växthus innan äldste sonen fick besök. Eftersom det är lite avstånd när man ska hälsa på kompisar här följde mamma och lekkompisens storebror också med. Vi hade en supermysig dag med lunch och nybakt äppelkaka till eftermiddagskaffet. Den planerade kajak- eller MC-turen i finvädret hanns förstås inte med, men vad spelar det för roll när dagen blev så bra i alla fall. Den yngre av sönerna ägnade helgen åt körning av diverse fordon i grusgropen med kompisar. Vi såg dem bara som hastigast vid måltiderna.

Min söndag gick åt till - ingenting. Åtminstone känns det så när man påbörjar städning, tvätt och fjösskurning utan att lyckas slutföra något. På jobbet börjar vi skönja någon slags utjämning i anhopningen av deadlines. Idag har jag varit på gysärinformation och föräldramöte. Nödvändigt båda delarna, även om det innebar att fixa inhoppare på träningen. Tanken var sedan att jag skulle avsluta extrajobbet ikväll, nu när jag kommer in i systemet - men då funkar det ändå inte!! Börjar bli lite knappt med tid även där nu. Hmmm.

Men, vad kan man göra? Inte så mycket. Så med sambon i Norge på busskörning kurar jag i soffan under en filt med det godaste röda teet, en bit importerad ost (lika god som dyr) och går på en efterlängtad bloggpromenad. Ses!

19 september 2013

Stuvar om

Avslutar alla planer på fjällvandring i september med min nyfunna schweiziska väninna - spikat skidåkning i Åre i stället.  Borde jobba kväll med jobb nummer två, men kommer inte in i systemet, får ta till helgen. Och plötsligt blev kvällen fri från åtaganden och öppen för promenad i stället.

Så nu åker jag hem, via mataffären, lagar middag och hoppas att jag orkar ta mig ut efter läxförhören med sonen. Hjärnan på högvarv, kroppen i sämre skick än någonsin.
Hur kunde det bli så här? Igen?

16 september 2013

Hemma här - och där

Såg på Tomas Ledin på SVT1 ikväll.
Kan bara säga:

- Som gammal Ådaling är jag stolt.
- Som turismarbetande i Jämtland lätt avis på all fin reklam för Höga Kusten.

Och lite "hemlängtan" smög sig visst på också.

På tur med jobbet

På Indiansommarens sista dag tog jag och mina fina, fina jobbarkompisar en tur till ställen som vi gärna kommer att rekommendera till alla som vill göra en dagsutflykt i vårt område. Några är kända, andra gömda och ytterligare några kanske till och med glömda. Vid vackraste fikastället hade jag tyvärr glömt kameran i bilen, men Hällberget, Kolåsen, Kristallgruvan och Tännforsen matchade Långsån väl. 

Vi hann även med en god middag och mycket prat. En perfekt tur, helt enkelt. Söndagen ägnades åt lite plock härhemma och ett kyrkobesök. Konfirmand nummer två föranledde det besöket - ett lugnt och skönt avbrott i en av flera hektiska arbetsveckor. För övrigt skolkar jag återigen från gympan eftersom förkylningen dröjer sig kvar. Dessutom måste jag köpa nya skor, om jag inte ska få tillbaka hälsporren, men just nu ekar det lite väl betänkligt i portmonnän. Var sak har sin tid, eller?

12 september 2013

Hösttrött, kanske?

Det har varit en sådan där vecka, ni vet. När jag är helt slut, trött, slö, lat, orkeslös och bara stupar i soffan efter möten och andra kvällsuppdrag. Och tre kvällar av fyra även somnar i densamma. Inte ens en hundpromenad, inte en rad läst eller skriven har det blivit.

Men en hel del bra och nyttigt gjort på jobbet, inomhusträningen uppstartad och faktiskt igår kväll, sett ett TV-program som nog bidragit till att göra mitt liv flera år längre, om det är sant att ett gott skratt förlänger livet. Min humor kräver kanske inte så mycket, men som jag skrattade åt fyrans nya serie "Halvvägs till himmelen"! Hade jag någonsin fått för mig att läsa teologi och dessutom arbetat inom kyrkan hade jag garanterat gjort precis alla "fel" som seriens Albin lyckades med - dansat, ringt i klockor, trampat på tår - allt vid fel tillfällen inför en helt oförstående församling. Känner mig piggare bara av att tänka på galenskaperna, så jag måste nog se nästa avsnitt också.

Annars? Jodå. Solen skiner fortfarande. Det blir fisk till middag trots yngste sonens protester. Kanske hinner jag med en kajaksväng första uppdragsfria kvällen denna vecka. Och så laddar jag för utflykt med kollegorna i dagarna två. Vi ska se skog, berg, sjöar, fjäll, vattenfall och äta massor med god mat, hade vi tänkt.

6 september 2013

Krimen

I fyra dagar har jag lyckats mota tillbaka förkylningen som verkar lika envis som jag. Men idag är jag ledig för att kompensera alla extratimmar jag lagt på jobbet den senaste tiden och då, i ett obevakat ögonblick övermannar bacillerna mig. Fruktlösa försök att återställa balansen görs nu med te, honung och lite extra vila. Men snart tar jag nog ändå mitt snorfyllda, tunga huvud och beger mig ut i det sagolika höstvädret för att dra ris på buan.

Med den ork jag har i kroppen nu lär det ta hela dagen. Inte mig emot. I solen. I skogen.

5 september 2013

Jobbresa

Vi har sett, lyssnat och lärt. Stornorrfors, Storuman, Avasund, Vojmån och Vilhelmina. Projektets sista studieresa lämnade definitivt ingen besviken. Dessutom bjöd Västerbotten igår på ett sagolikt väder och när vi nu kommer tillbaka till Jämtland välkomnas vi åter med detsamma. (Jo, jag har lite jobbpaus och bloggar från bussen - snacka om teknikens under!)

Förutom alla intressant studiebesök och föredrag har jag ett med mig hem. Så snart jag finner ett hål i det just nu fullbokade fritidsschemat måste jag tillbaka. Till Södra Lappland. Nu.

1 september 2013

Summerar sommar

Första september. Sommaren är definitivt slut och vi ser fram emot en hägrande höst. Trots två veckor av semesterdagar känns det som att jag kunde tänkt mig mera. De lediga dagarna däremellan har vi fyllt med allsköns upptåg och utflykter. Jobbat, jo en hel del, men det har varken känts övermåttan eller särskilt jobbigt. Däremot har jag inte alls hunnit med att paddla i den omfattning jag önskat - trots det fina vädret. För att inte tala om motorcykeln som i princip stått stilla hela tiden. Men så är det väl varje gång en årstid övergår i en annan - jag hinner aldrig allt jag skulle vilja.

En bra helg, helt enkelt


Eftersom det blev en sådan succé ifjol, bestämde vi oss för att göra ett försök att upprepa det. Och faktiskt gick det t o m ännu bättre i år! Korna gick snällt i vårt eget lilla "Alpabzug" och är nu tryggt hemma när älgjakten börjar på måndag. Det firades med våfflor och grädde till alla. Bonden var för övrigt rätt nöjd med sin arbetsinsats. Den bestod av att öppna och stänga grinden, när vi kom ner till gården.....

Och tur var det väl att vi tog ner djuren igår - idag har regnet öst ner. Det började faktiskt redan igår när jag valde att gå på en lokal framför en annan. Dansen hade enligt uppgift varit jättekul, medan jag återigen kammade noll i mitt floraväkteri.

Annars har helgen huserat en hoper ungdomar som bott i tält och husvagn, spelat, byggt, cyklat och haft en höjdarweekend. Vi vuxna har spelat med i några parti Skip.bo, försökt hinna ikapp lite pappersgöra av diverse slag och sett "Searching for Sugar Man" på SVT - Vilken film, vilken historia!! Otrolig, orättvis och fantastisk, allt-i-ett.

Återstår nu bara ett styrelsemöte i skidklubben, lite mera bokföring och ett djupt andetag inför en - återigen - intensiv vecka som bjuder på sammanträden, resor och förhoppningsvis spännande möten med nya människor.